damn, vad jag bara kände ilskan öka.

hallåni! hoppas ni mår bättre än vad jag gör. Igår blev det lite drama på vägen till träningen igår, angående träning över huvudtaget, som träningar, läger och tävlingar. Jag kände verkligen hur arg jag blev, så arg att tårarna strömmade. Då ville jag bara strypa honom och skrika och bara komma bort från allting! På träningen fick jag även prata med min tränare, vilket var ganska skönt, att tala ut med någon som förstår en (på sätt och vis), men det kändes lättsamt. Sen är det otroligt skönt att ha en vän som Fia, tack! heheh.

Nu har det lugnat ner sig, så att nu ska jag inte tänka mer på det förrän det sätts igång igen!

(går tyvärr inte att lägga upp någon bild nu, för det cpar, haha.)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0